Du är här: Startsida / Fotoarkiv / Bröt-Anund

Tips: Sätt muspekaren på respektive ansikte så ser du de namn vi lagt ut.


BRÖT-ANUND VID SÅGNÄSET 1917
Uppdaterad 2018-05-01
Foto: Olof Öberg, Gunnarn

Detta suveräna fotografi från 1917 har vi fått av Kurt Hamre från Storuman. Bröt-Anund ligger vid bryggan i Luspviken på Sågnäset. Gustav Rosén, som då var ägare och chefredaktör för Västerbottens Kuriren, sitter i sidovagnen. Den som kör motocykeln är Hilding Karlsson, från Umeå, som sedermera startade tillverkning av motorvagnar eller rälsbussar som de flesta kallade dem. Ved till ångmaskinen har kapats upp och lastats innan avfärd. Motorcykeln The Flying Merkel tillverkades i U.S.A. mellan åren 1902 och 1917. Här nedan finns två delförstoringar där du kan se fler detaljer.
 


Delförstoring! Foto: Olof Öberg, Gunnarn

Tre herrar, fyra damer och en yngre pojke med hatt ombord i väntan på avgång. Cyklar är medtagna vilket tyder på att utflykten kanske fortsatte med cykel vid destinationen som kan vara någon av bryggorna vid Kaskeluokt, Blaiken, Ankarsund, Långbäck eller Slussfors. Gissningsvis fanns det även ångbåtsbryggaor vid Lajsbäck och Storholmen, men det kan vi inte säga med säkerhet ännu. Du som vet mer, hör av dig och berätta!
 


Delförstoring!
Foto: Olof Öberg, Gunnarn

   Här ovan ser vi chefredaktören och tidningsägaren Gustav Rosén, Umeå, sittande i sidovagnen. Mannen som kör motorcykeln är Hilding Karlsson, Umeå. Detta med motorcykel och sidovagn var säkerligen ingen vanlig syn i Stensele socken i början av förra seklet. Sidovagnen är av flätad rotting och torde ha vårdats ömt för att hålla mer än en säsong. Bryggan i bakgrunden tillhör enligt skylten någon som heter Olle.
   År 1919, två år efter det att detta fotografi togs, genomförde Gustav Rosén en ny resa från Umeå upp till Tärnafjällen i sällskap med fabrikör Öman och sönerna Staffan, Nils-Gustav och Stellan Rosén. Den sistnämnde, som endast var 17 år när resan företogs, hade med sig en kamerautrustning och massor av film. Han dokumenterade resan och publicerade så småningom ett brev där han i detalj skildrar hela resan och alla dess strapatser och vedermödor.
 
HÄR kan du läsa reseskildringen i sin helhet!
  

Gustav Rosén (1876-1942) var landshövding i Västerbottens län åren 1931 och fram till sin död 1942. Han satt i riksdagens första kammare 1912-1932 och var försvarsminister i Carl-Gustav Ekmans ministär åren 1926-1928. Åren 1902-1926 var han chefsredaktör och sedermera även ägare av dagstidningen Västerbottens Kuriren.
 

 
BAKGRUND TILL ÅNGBÅTSTRAFIKEN STORUMAN - SLUSSFORS

Historien om "Bröt-Anund" började med att två bröder år 1901 kom till Luspens by från Tåsjön i Jämtland. Den ene hette Leander Sundberg och den andre gick av någon anledning under namnet Lindgren, fastän han kallades Bellman. Denne Bellman förde med sig den första cykel som skådats i Luspen. Bröderna började genast att bygga en båt som skulle frakta folk och förnödenheter över sjön Storuman. De köpte yttersta udden av Sågnäset och byggde där en ångbåtsbrygga. Båten blev färdig 1904 och hade då försetts med en rejäl ångmaskin. Därefter gjorde "Bröt-Anund" sin jungfrufärd. Och som man ser på fotografiet ovan, så hade det samlats en hel del folk från Ankarsund och byarna omkring för att beskåda denna stora händelse som skulle bli början på en ångbåtsepok i Storumansjön och längs Umeälven.
 

Under byggnadstiden hade bröderna emellertid dragit på sig alltför stora skulder. Och efter 3-4 år så blev de tvungna att sälja båten. Den inköptes av en handlare i Stensele tillsammans med ett flertal aktieägare. Maskinist och skeppare anställdes i bolaget och sjöfarten fortsatte till 1920. Då hade båten blivit gammal och måste läggas upp för skrotning. Ångbåtstrafiken fortsatte emellertid i och med att nya trafikbolag bildades och nya ångbåtar tog vid.
 
Då järnvägen invigts 1923, beslöt Statens Järnvägar att man skulle bygga ett järnvägsspår till ångbåtsbryggan, som några år tidigare med Bröt-Anunds hjälp bogserats till en plats längre in på Sågnäset. Samtidigt blev det aktuellt att en landsväg skulle byggas till Tärna. Järnvägsspåret till ångbåtsbryggan kom aldrig till stånd. Tärnavägen blev klar 1930 och alla varutransporter skedde därmed landvägen. I och med det så började ångbåtsepoken att nå sitt slut.
 
Materialet till denna text är delvis hämtat ur skriften "Storuman från obygd till tätort" utgiven 1964 på Storumans Tryckeri av Gottfrid Sjöberg, Konrad Pettersson, Bror Hansson och Brita Sjöberg.
 

I boken "Från Luspen till Storuman - en tidsresa fram till 1970" (ISBN 91-973782-4-0 Lapplands Kulturförlag), kan man läsa följande om ångbåtstrafiken i Storuman:

År 1901 sjösattes den första ångbåten i sjön Storuman. Båten var byggd av Leander Sundberg och Mattias Lindgren. Den hade träskrov och mätte 15-16 meter i längd och var 3,8 meter bred. Ångmaskinen och pannan hämtades i Hällnäs (Degerfors socken) som var den närmaste järnvägsstationen från Storuman. Den transporterades upp med häst och vagn. Båten fick namnet "Bröt-Anund". Det tog nästa en hel dag att gå de milen från Luspen upp till sjöns övre ända (Slussfors). 1902 bildades "Storumans ångsågs och industri aktiebolag". Den som tecknade firman var J-E Sjöberg.
1917 tillkom en mindre båt som ägdes av Per Karlsson i Strömsund. Det var en motorpråm. Den kallades i folkmun för "Skallerormen". - För hä var en så´n där motordriven, så hä bara darre te skrove!
På 20-talet kom det fler bolag som bedrev båttrafik för frakt och turister. 1930, när båten "Turisten" gjorde sitt näst sista år i trafik, kostade en resa över hela Storumansjön 4 kr. Vid godstransporter och med högst 12 passagerare, behövdes det inte någon särskild behörighet för att köra båten. Det räckte med eldaren, maskinisten och däckskarlen. Den andra båten som gick i trafik hette "Äran". Den var byggd 1910 och gick tidigare i trafik i Stockholms skärgård under namnet "Ingarö Strand". Ångbåtsrederiet i Stockholm sålde båten 1922 och den hamnade året efter i Storuman.
 

BRÖT-ANUND VID ANKARSUND 1904
 
Uppdaterad 2018-05-01

Fotografen är okänd!

Detta gamla foto har vi fått av Christer Rusén som bor i Handen söder om Stockholm. Han har även bifogat en lista med identifieringar på 44 av personerna på bilden. Uppgifterna kommer från Christers kusin Mikael Jansson som är född och uppvuxen i Storuman. Använd muspekaren på resp. ansikte på bilden!
Christer berättar vidare att Johannes Gustavsson (21) och Kajsa Larsdotter (22) från Östervik , är hans farfars föräldrar. Christer själv, som är född och uppvuxen i Uppland, tillbringade många barndoms sommarlov i Östervik.

Anm.: Fotografiet var så pass stort att det krävdes dubbla skanningar för att få med hela bilden. Redaktionen fick alltså bilden i två delar som därefter har "monterats" ihop till en.
 

Året är 1904. Platsen är ångbåtsbryggan i Ankarsund och folk har samlats för att delta i ett missionsmöte. Totalt var det uppåt 400 personer som deltog i mötet. På bilden ser vi ångbåten "Bröt-Anund", som var den första båten att ta passagerare på tur från Luspen upp till Slussfors. Man kunde ta ombord 70-80 passagerare. Christer Oscarsson från Dorotea har berättat att hans morfarsfar Johan Gustafsson (1851-1922) är med på fotot.
Red. anm.; Den enda Gustavsson vi hittat som är namngiven på fotografiet är Johannes Gustavsson från Östervik, gift med Kajsa Larsdotter som kom från Umnäs. Och det är samma Gustavsson som Christer Rusén nämner som sin farfars far.

●  (29/5 2014) Vi har fått in ytterligare en handfull identifieringar av personer på fotografiet. Det är Maria Persson från Umnäs som delar med sig av uppgifter som finns hos Hembygdsföreningen Gratian. Tack Marie!
●  (1/5 2018) F.d. skohandlaren Karl-Gustaf Viklund i Storuman har noterat att han har några av sina stamfäder med på kortet. Hans farfar August Viklund (27) och hans farmor Kristina Viklund (26) sitter nere i vänstra hörnet. Karl-Gustafs far kan mycket väl vara den lilla pojke (69) som sitter snett nedanför sin sin far August. Tack för uppgifterna Karl-Gustaf!

© Storumansajten.se