STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN


Du är här:

Tips: Sätt muspekaren på respektive ansikte så ser du de namn vi lagt ut.


Uppdaterad 2019-04-04


Stationshuset i Storuman var under början av 1960-talet i stort behov av en renovering. Lokalerna hade inte rustats upp i någon större omfattning sedan stationshuset stod färdigt 1923. En omfattande renovering tog fart hösten 1961. Under tiden flyttades verksamheten till en intilliggande byggnad, i vilken man inredde en tillfällig järnvägsstation under de vintermånader som renoveringen pågick.


Som du ser i vänsterkant på fotot ligger det en fastighet som håller på att byggas intill den tillfälliga järnvägsstationen. På nästa bild ser du den i sin helhet.



Red.Anm.; När man läser artikeln ovan som var införd i VK får man känslan att den nog har författats av någon annan än Harald Eriksson


Den tillfälliga järnvägsstationen låg ungefär där tallen står och nybygget var då följdaktligen placerad där fastigheten som inrymmer Hotell Luspen är belägen.


Från flera håll har vi fått bekräftat att denne man heter Östen Boman. Iförd vinterhuvudbonad går han igenom de noteringar som gjorts inför kommande turer med motorvagn. Den observante ser att det ligger ett urverk, en s.k. rova, på skrivbordet intill telefonen. Självklart så var tiden en viktig detalj för SJ´s personal. Tidtabellen var näst intill en helig skrift.


Här sitter två järnvägstjänstemän och går igenom dagens arbete. Mannen till höger heter Karl Larsson. Vid sidan av sitt arbete gjorde han en stor insats inom Storumans idrottsklubb. Han var bland annat ledare för ishockeysektionen. Mannen till vänster heter Karl-Gustaf Eriksson. Han var en välkänd profil i Storuman och kallades för "Masen" därför att han kom från Dalarna.


Karl Larsson, till vänster i bild, kastar en blick på sina två kollegor som ser ut att planera för nästa ankomst eller avgång. Det är Gunnar Norberg (2) som står till höger lutat över skrivbordet, men vem är den andre (1)?


Den provisoriska järnvägsstationen fungerade alldeles utmärk och väntrummet med biljettluckan hade slående likheter med originalet. I denna lucka kunde man även beställa starkvaror från Systembolaget i Lycksele. Till höger står Karl Larsson och mannen innanför luckan är Karl-Gustaf "Masen" Eriksson.

Red anm.; SJ var, innan Systembolaget öppnade i Storuman, ett ombud för dito. Det sägs att det var Absolut Renat Brännvin, s.k. "Renat" eller en "halvböj", ett potatisbrännvin som tillverkats industriellt i Sverige sedan 1879, som beställdes mest i denna lucka. Det handlades självklart också en och annan flaska med kryddad sprit och även en hel del starköl. Men inte så mycket vin. Och när det beställdes vin så kom givetvis frågan:
- Rött eller vitt?
Personalen innanför luckan hade inte så mycket kläm på olika vinsorter och druvor. Men man hade en fusklapp där det stod ett nummer för rödvin och ett annat nummer för vitt vin. Så det blev antingen eller, så att säga. Inga större variationer kanske, men det var nog möjligt att beställa ett särskilt vin om du som kund visste namnet eller systembolagets nummer på vinet. Men för det mesta fick alla som beställde vin samma sort.


Här är rivningen av den gamla järnvägsbyggnaden i full gång efter det att personalen flyttat tillbaka till de ordinarie och nyrenoverade lokalerna i stationshuset.


När renoveringen av den ursprungliga stationen var klar våren 1962 flyttades verksamheten tillbaka till den ursprungliga järnvägsbyggnaden. Lokalerna och arbetsrummen var nu fräscha och nya möbler och maskiner hade köpts in. På bilden ser vi Östen Boman iförd huvudbonad för sommarbruk.


Karl Larsson sitter vid sitt nya skrivbord och känner förmodligen doften av de blommor som förkunnar att deras nyrenoverade lokaler har invigts.


Så här blev det efter renoveringen. Gunnar Norberg sitter med dagens göromål på skrivbordet. Under expeditionsluckan ser men en del av de fack där bland annat beställningarna från Systembolaget i Lycksele ligger i väntan på att hämtas ut.


Väntrummet till vänster och biljettluckan till höger. Visst minns ni den stora våg som var placerad i väntrummet? Och den stora dörr som öppnades när man skulle pollettera gods.

Du som har fotografier från förr tagna i anslutning till Storumans järnvägsstation är välkommen att höra av dig. Gamla minnen i form av bilder är kulturhistoria som bör förevigas för vår och kommande generationer.



STARTSIDAN       FOTOARKIVET       TILL TOPPEN