STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN


Du är här:

Tips: Alla fotografier har ett ID:nr i nedre vänstra hörnet som du kan använda vid konversation!

Uppdaterad 2021.02.05

Fotografier tagna nere vid Umeälven i Blaiken

Sandvik, eller Blaiken som byn heter idag, ligger längs Blå Vägen ca. 20 km nordväst om Storuman. Skogsbruk och jordbruk har, precis som i de flesta andra byar i dåvarande Stensele kommun, varit de grundläggande näringarna som de bofasta livnärt sig på.

● 11/6 2014 – Det lilla huset kan inte vara något annat än Knut och Fannys uthus, säger Oliver Hedestig i Täfteå.


Här ser vi en av de fastigheter som på något sätt kom att beröras av dämningen. Det var ganska stora arealer längs Umeälven som röjdes och ett flertal fastigheter löstes in.

● 11/6 2014 - Oliver Hedestig berättar att fastigheten vi ser är det gamla gästgiveriet i Blaiken som fanns under tiden som ångbåtstrafiken gick mellan Luspen och Slussfors.


HISTORIK OM SANDVIK (Blaiken)

Fredrik Pehrsson i Luspen insynade Sandvik troligen 1811. Han överlät nybygget, som erhållit 28 frihetsår, till Erik Joelsson i Kaskelougt. Han i sin tur avstod nybygget till Pehr Michaelsson från Bastuträsk 1817. Pehr bodde förmodligen inte i Sandvik någon tid.

En man vid namn Erik Gustaf Carlsson var åbo ett tag i Sandvik. Han överlät det 1820 till Pehr Jonsson från Tväråmark i Sävar. Två år senare sålde Pehr krononybygget till pigan Anna Elisabet Pehrdotter från Bäsksjön och begärde att länsman skulle syna nybygget. Ur syneinstrumentet:
"Wid det undertecknad nu varit Sysselsatt med Syneförättningar vid Stor Uma Sjön ankom Nybyggaren Pehr Jonsson som åbor  Sandvikens Oskattlagde nybygge och beklagade sig det företrädaren å Nybygget Erik Gustaf Carlsson som efter åtskilligt begångne Snaterier begifvit sig til Norge icke lämnat honom någre Dockumenter som bevisa ägande Rätten till Ängesmarken; hvadan Pehr Jonsson Anhöll att vid nu varande tillfälle få låta Besigtiga och Beskrifva de samma; hvilket Synemännen i anseende till Nybygges aflägsenhet och Pehr Jonssons fattigdom ville bevilja." (Erik Holmström)

Därefter följde många ägare till delar av Sandvikens nybygge:

1824 säljer Anna Pehrsdotter 1/3 Sandviken till Anders Gustaf Pehrsson i Luspholm.
1825 säljer Pehr Jonsson 1/3 till Abraham Stenlund.
1826 säljer Abraham Stenlund 1/3 till Erik Andersson från Bäsksjö för 222 Rdr Rgs.
1829 säljer Erik Andersson 1/3 till Olof Pehrsson i Dal.
1830 säljer Anders Gustaf Persson 1/3 till Pehr Eriksson från Bastuträsk.
1830 säljer Anna Pehrsdotter 1/3 till Anders Nilsson i Bastuträsk för 170 Rdr Rgs.
1832 säljer Olof Pehrsson 1/3 till Anders Gustaf Pehrsson.
Den 27 febr. 1833 byter Anders Gustaf Pehrsson bort 1/3 av Sandviken mot nybygget i Norrdal som ägdes av Jonas Jacobsson.
Den 28 april 1837 godkänner K B syn och beskrivning av alla ägor som tillhör Sandvikens oskattlagda nybygge. Ägare Jon Jacobsson utfattig, Anders Nilsson och Pehr Ersson utfattig.
Pehr Ersson och Jonas Jacobsson hade samtidigt med denna ägosyn fått insyna två tunnland åkerodlingsmark i Tronäsberget samt myrslåtter vid Blaikfjället. Dessa områden lades 1837 till Sandvikens nybygge.

HÄR KAN DU LÄSA MER OM NYBYGGARE I STENSELE SOCKEN!


Detta fina foto visar samma fastighet som bilden ovan. Det är förmodligen taget på sensommaren efter det att höet på hässjorna torkat och tagits in i lador och ladugårdsloft. Hur tror du att det såg ut "på riktigt" när detta fotografi togs av fotografen Hebel?


Visst kan det ha sett ut ungefär så här i färg vid fototillfället! Det sägs att lite färg förgyller tillvaron och det stämmer nog i de allra flesta fall. Men dramatiken i ett svartvitt fotografi kan också vara ett vinnande koncept.

● 11/6 2014 - Oliver Hedestig berättar att huset till höger är gamla gästgiveriet som fanns under tiden som ångbåtstrafiken gick mellan Luspen och Slussfors.

Under min uppväxt fanns i detta hus telefonväxeln för byn och i huset bodde Signe och Jonas Grenbäck. Signe skötte växeln, berättar Oliver. Det finns ett hus till vänster i bilden och i detta hus bodde byns fjärdingsman Knut Andersson och hans maka Fanny Andersson. Fanny var barnmorska och såg till att nya människor kom till världen på en värdigt sätt, berättar Oliver vidare. Senare fanns i detta hus Blaikens poststation. Denna sköttes, som jag minns, av både Knut och Fanny. Vid denna poststation sorterades posten till olika byar norr om Blaiken. Här kan nämnas Bäckmark, Tallträsk, Eriksberg med flera byar. Vi som bodde i byn hämtade alltså posten hos Knut eller Fanny.

Har du koppling och/eller kännedom om byn och dess historia vill vi gärna att du hör av dig och berättar mer!


STARTSIDAN       FOTOARKIVET       TILL TOPPEN