Du är här: Startsida / Nybyggare / Byarna / Pauträsk

PAUTRÄSK

I den täta gran- och björkskogen på norra sidan om Pauträsket och en halv mil från sjöns östra ända utsynades 1763 åkerjord för två nybyggare. Det var svågrarna Lars Larsson och Johan Jonsson. Dom odlade sin jord och det gick så bra att dom så småningom ansågs som välbärgade bönder.
Då Johan Jonsson 1795 delade sin lösegendom mellan barnen, hade han två hästar och 16 kor. Men ingen av sönerna eller mågarna ville stanna i Pauträsk och överta föräldrarnas välskötta jordbruk. Istället speds de åt olika håll och många av dem fick kämpa hela livet med stor fattigdom. Nybruken i Pauträsk övertogs av Nathanael Andersson och Jonas Jonsson, båda från Burträsk.

1816 ansökte Jonas Jonsson om syn och uppskattning av åkrar och ängar som hörde till Pauträsk by. Han ville att arealen skulle delas lika med grannen som hade större bit av kakan än Jonas. Efter en undersökning 1816 företogs jämkning mellan grannarna. Den 27 juni 1816 fick Jonas tillstånd att klyva sitt hemman. En ny gårdstomt blev utsedd på en höglänt kulle på norra sidan av Pauträsksjön ca 850 alnar (ca 500 meter) nordväst om gamla bostaden i Pauträsk. Samma dag utsågs också ny tomt med åkerjord åt Nathanael Andersson.

Den 8 aug. 1821 beviljades Nils Andersson införsel på det kronohemman som hans hustru Catharina Jonsdotter innehaft.

Jonas Jonsson sålde 1822 hälften av sitt hemman till Matts Pehrsson i Hedmark, men två veckor senare lät Matts pigan Eva Christina Jonsdotter överta denna del, sedan hon fått Anders Pehrsson (Byssträsk) och Israel Nilsson (Mårdsele) som borgensmän.

Den 27 dec. 1824 erhöll Anders Gustaf Nathanaelsson och Olof Andersson införsel på var sin tredjedel av Nathanael Anderssons hemman, och 1830 i Carl Fredrik Nathanaelsson sin del. Vid en husesyn 1831 påpekades att mulbetet var gott men husbehovsfisket dåligt.

Lappmannen Anders Andersson Uttjek och hans hustru Elisabet Nilsdotter testamenterade 1831 renar, silver och annan egendom till Olof Andersson och Carl Fredrik Nathanaelsson mot en förbindelse att sköta om de gamla samerna fram till deras död.

Carl Fredrik överlät 1833 sin tredjedelrätt av hemmanet åt Anders Nilsson i Bastuträsk för 500 Rdr Rgs, men stannade själv kvar som landbonde. Avlidne Nathanael Anderssons hemman som kunde vinterföda 6 hästar, 27 kor och 50 får, fick klyvas i tre lika delar 1833. 1836 fick Carl Fredrik tillstånd att inrätta fäbodar 2,5 km i sydost från Pauträsk och fick även tillstånd att begagna mulbetet i Björkliden och Ekorrliden.

Anders Schriver och Catharina Magdalena Nathanaelsdotter sålde 1835 sina kreatur till brukspatron O.R. Meuller i Umeå för 210 Rdr Rgs.

Anders Israelsson och hans hustru Eva Christina Jonsdotter sålde 1831 hemmansdelen av Pauträsk nr 2 till Nathanaelssönerna Anders och Carl samt till Olof Andersson "för en betignatt köposkilling ett Tusende Nio hundrade Rixdaler Rixgäll".

I ett domstolsmål 1837, där Carl Fredrik anmält Anders Schriver för stöld av diverse persedlar (kläder och annat), meddelas att Schriver vid påsktiden 1836 begivit sig av nedåt landet där han vistas på okänd ort.

Häradsrätten medgav 1837 att Carl Petter Granströms hemman 3/16 mtl Pauträsk fick klyvas i två lika delar mellan Granströms barn Johan Carlsson och Anna Brita Carlsdotter.

Tillbaka!