Du är här: Startsida / Nybyggare / Byarna / Skarvsjö

SKARVSJÖ



 

När Mårten Johansson var 40 år gammal, sålde han sitt nybygge i Barsele för 10 rikdaler specie (=40 Riksdaler Riksgäld). Efter några år begärde han att få uppta ett nybygge vid Skarvsjön. 1788 utsågs boställe samt 3,5 tunnland åkerjord.

1791 for Mårten och hans hustru till Åsele och två nya brukare kom till Skarvsjö. Det var Lars Pehrsson från Gäddträsk i Lycksele och Pehr Jacobsson Lycksam från Burträsk. Ägorna delades mellan dem 1798.
1805 insynades nya ängar intill "Lars Pehrssons åkerhaga". Tillstånd att få utgräva Skarvsjön hade också sökts. Synenämnden fann att utlopp borde grävas i norra ändan av sjön genom ett dike 1100 alnar (650 meter) långt och tre alnar (1.75 meter) djupt. De båda grannarna skulle nyttja hälften var av insyningen.

Skarvsjö blev skattlagt 1807 och 1809 insynades ett tredje nybygge på norra sidan av Skarvsjöberget. Det var Samuel Pehrsson som med sin faders ekonomiska hjälp 1810 fick införsel på detta.

Ett fäbodställe på Långnäset insynades 1812.

Utslag av K B julafton 1814:
1. Samuel Pehrsson som åbor Skarvsjön nr 2 om 3/16 mantal har upplåtit hälften därav till sin broder Anders Gustaf. 2. Fadern Pehr Jacobsson har avstått 1/4 av ett nyligen anlagt nybygge till sonen Anders Gustaf. 3. Samuel Pehrsson får immision i 1/4 av sin fader Pehr Jacobssons nybygge i Skarvsjön.

Delar av Skarvsjö 2 bytte ägare mycket ofta. Samuel Pehrsson sålde sina andelar till Jacob Nilsson från Kvarnselet i Degerfors (Vindels socken) och for till Vilhelmina. Efter ett år sålde Jacob hemmanet till Anders Hansson från Luspholm, och Anders bytte 1821 bort sitt misskötta hemman mot Pehr Michaelssons nybygge Kaskelougt.

Den andra delen av Skarvsjö nr 2 upplät Anders Gustaf Pehrsson 1815 till sin broder Olof, som 1817 sålde den till Fredrik Hansson i Bastuträsk. Han lämnade den 1818 till Jacob Hansson och han i sin tur 1821 till Daniel Jonsson från Bastuträsk som lät brodern Carl överta besittningsrätten 1823. Carl Jonsson fick 1828 tillstånd att klyva hemmanet. Han sålde hälften till sin halvbroder Hans Jacobsson och hälften till Johan Andersson i Långvattnet som i sin tur gav hemmanet till sin yngsta dotter Eva, i samband med att hon gifte sig med Jacob Hanssons son Jacob.

Lars Pehrsson, som hade Skarvsjö nr 1, delade sitt hemman 1827 mellan sönerna Nils och Erik Johan samt mågen Erik Johan Pehrsson från Joranträsk. Med sin faders samtycke sålde Erik Johan Larsson sin tredjedel till Erik Andersson från Vilhelmina för tio tusen daler riksgälds mynt.

Hans Jacobsson i Björkberg flyttade till Skarvsjö efter det att hans söner Jacob och Anders hade blivit kronohemmansägare där. Han gav sönerna 500 Rdr Rgs för att dom skulle sköta och föda honom och hans hustru till döden. Men så köpte David Jonsson hemmanet av Jacob, och Anders flyttade till kaskelougt. De gamla måste nu bo hos "fattige sonen Gustaf Hansson uti Stensele". Anders återlämnade 250 rikdaler, men Daniel, som enligt köpebrev var skyldig att betala resten, vägrade i flera år, varför häradsrätten måste ta hand om saken. Sedan fick Anders Gustaf Pehrsson i Luspholm 500 riksdaler av Hans Jacobsson som då tillsammans med sin hustru blev förgångshjon i Luspholm. Men Anders Gustaf sålde sin del av Luspholm till Daniel Jonsson, så Hans Jacobsson fick ta ut stämning igen för att få ut sina 500 riksdaler.

Den 17 juli 1837 verkställdes syn av alla ägor och tillhörande områden i Skarvsjö. Byn fick då skatt för ett helt mantal. Dom som bodde i byn då var Nils Larsson, Erik Andersson, Erik Johan Pehrsson, Pehr Michaelsson, Hans Jacobsson och Jacob Jacobsson.

Samuel Pehrsson från Vilhelmina och hans hustru Christina Eriksdotter gav 300 riksdaler samt en ko, en oxe, en kviga och en slipsten till åbon Erik Andersson, som åtog sig att sköta det båda gamla "så länge lifstiden varar".

Tillbaka!