Du är här: Startsida / Nybyggare / Byarna / Stensele

STENSELE


 

Johan Eriksson Stolts, äldste son till Erik Johansson i Luspen, begärde 1767 att få anlägga en krononybygge vid Stenselet. I 25 år hade han varit soldat, och nu sökte han sig ett boställe. Han fick landshövdingens tillstånd våren 1768, och samma sommar flyttade han till Stensele från Kroksjö i Umeå socken.
Nybygget insynades först 1775, och synebetyget granskades av häradsrätten i jan. 1777.

Plats för kyrka och prästgård utsågs 1781 vid Stenselet av kronobefallningsman Öhrling och gräns utstakades mellan prästbordets åker och Johan Erikssons nybygge. Men kyrkbygget uppsköts 1783 på obestämd tid och blev inte aktuell igen förrän år 1817.

Den 10 juli 1789 företogs ny syn av alla ägor som tillhörde Stensele nybygge. Ängar fanns till 34 skridland. Åbo var Johans änka Catharina Elisabet Ersdotter.
Vid tinget 1792 omtalas två åbor i Stensele, nämligen Johan Johansson (son till Johan Eriksson) och Pehr Pehrsson. Den senare var säkert inhysesman. Han var från Byssträsk i Lycksele och han fanns 1794 i Volgsele.

Johan Erikssons söner Erik och Johan ville inte stanna i Stensele. Dom flyttade 1796 till Näsvattnet, och Hans Olofsson från Granön övertog nybygget i Stensele. Vid skattläggning 1797 uppgavs att Stensele nybygge ansågs vara bland de sämre lägenheterna i Lycksele socken. (Låg Stensele i Lycksele socken 1797?)

Hans Olofsson fick tillstånd 1804 att dela nybygget så att han själv behöll två delar och Anders Nilsson Renman från Burträsk fick köpa en del. Den bestod av ett tunnland åker och ängar till 16 lass hö. Samtidigt fick Hans Olofsson insyna ett nybygge nummer 2 vid Stenselet.

Vid bouppteckning 1807 efter avlidne Anders Nilsson i Stensele, värderades hans nybyggesdel om 1/24 mantal till 166 riksdaler och 32 skilling rikgälds mynt.

I juli 1809 utsynades åkermark och ängar för Anders Johansson från Manjaur. Han hade övertagit Anders Nilssons nybygge som nu var skattat till 1/16 mantal. Fyra tunnland åkerjord intogs, och på en holme i älven fanns lämpligt svedjeland vilket sedermera skulle bli en åker.

Hans Olofsson överlämnade hälften av nybygget nr 1 till sin äldsta som Olof, som i utslag av K B den 30 dec. 1811 fick tillstånd att utklyva hälften av nybygget och att bygga ny gård samt erhålla 12 års skattefrihet. Men 1813 återlämnade han åborätten till sin far och for till Öravan.

Hans Jacobson i Björkberg hade köpt besittningsrätten till Stensele nr 2 och överlät 1814 den till sin son Gustaf Hansson.

1825 insynade Johan Stenvall nybygget Stentorp med gårdsplats 700 alnar (413 meter) nordväst från klockargården. 1830 fick Stenvalls hemman jämte Stentorps närbelägna nybygge delas mellan klockaren och hans måg Pehr Johansson. 1834 köpte Michael Rönnholm hälften av klockarhemmanet samt hälften av Stentorp för 850 Rdr Rgs. Dessa hemmansdelar innehade Rönnholm till 1852. Då köpte Pehr Johansson dem för 1080 Rdr Rgs.

Johan Stenvall fick 1836 tillstånd till vattenledningar i Skravelbäcken och på Stormyran. 1838 godkände K B en ansökan om att få inrätta nya fäbodar i Vinlidsmyren drygt 6 km sydväst från Stensele by och knappt en kilometer från Stenvalls och Rönnholms fäbodar. Tillståndet överläts till Gustaf Hansson. 1838 överlät Stenvall Stensele nr 1 och halva Stentorp till Pehr Johansson mot 750 Rdr Rgs.

Hemmanet Stensele nr 2 delades 1844 mellan Gustaf Hanssons söner Anders Gustaf och Erik Johan. Då hade Gustaf Hansson 2 hästar, 10 kor och 30 får. "Årligt utsäde af fyra tunnor korn samt höstråg och potäter."

I jordeboken 1851 kan man läsa: "Stensele har goda åker och ängeslägenheter, tillräcklig skog, svagt mulbete och ypperligt fiske, men samtelige hemmanen skola vara ytterst vanhäfdade."

Tillbaka!