inskickade av Lars-Göran Mattsson

Lars-Göran (som också kallades "Lasse i byxkröken") föddes på Stensele sjukstuga 1943 och bodde iStoruman fram till 1956 dåfamiljen flyttade till Fagersta. Hans föräldrar hette Leonard och Ebba Mattsson.Numera bor L-G i Avesta.

Nu har vi namn på de flesta på fotografiet. Syskonen Britt-Marie (Varberg), Ewa (Tyresö) och Eivor (Backe) har hjälp till att skingra dimman tillsammans med Margareta (Söredsta) och hennes dotter Britt-Inger Bengtsson (Östersund).
Huset i bakgrunden står fortfarande kvar på samma plats.Svärtträsk heter numera Gunnarberg och ligger 14 km norr om Storuman efter E45 (tidigare Rv45) mot Sorsele. Sjöarna nedanför byn är Lill-Svärtträsket och Stor-Svärtträsket.

Denna bild är från nyöppningen av Sandins Snabbköp. Årtalet är okänt. På bilden ser vi fru Ebba Mattsson, som tar emoten blombukett av butiken. Hon var nämligen första kund i affären den dagen. Vi vet inte vem som överlämnar blommorna,men det kanske klarnar så småningom med din hjälp.

L-G Mattsson har kvar ett kvitto från Bredéns Diversehandel. Där ser man att hans far Leonard gjort rätt för sig och pröjsat det han handlat på "krita", vilket var vanligt innan snabbköpet gjorde sitt intåg.
5 kg vetemjöl för 2 kr, det låter billigt. Men hur mycket tjänade man i månaden på den tiden? Det kanske inte var så billigt trots allt. Mjöl, jäst och socker verkar vara det som var mest gångbart i hushållet på 30-talet. Självklart så bakades det mycket bröd hemma på den tiden. 7½ öre styck för äggen - 2016 kostade de cirka 2 kr 50 öre per styck om du köpte en kartong med 18 st. Äggen var alltså 33 gånger dyrare 2016, men tjänade vi 33 gånger mer i månaden än vad man gjorde 1932? Om man tittar i konsumentprisindex för 2003, så ser man att man måste multiplicera äggpriset med 155 för att få ett jämförpris. Det skulle betyda att Leonard Mattssons ägg kostade 11kr och 80öre styck i 2003 års penningvärde. Men då har man ju givetvis inte tagit hänsyn till den stordrift och automatik som finns i dagens äggproduktion. En gissning är att tuppen och hönorna hade ett mycket bättre liv i hönsgården förr.

Endast 14 år gammal jobbade Rane (1), (L-G Mattssons storebror, på Smedmans bilverkstad. Han står på planen utanför verkstaden vid den väg som sedermera skulle få namnet Zakrisvägen. Året var 1941. På bilden till höger ser vi Lars-Göran Mattsson (2), Kristina Sundström (3) och Rolf Lindal (4) i tidstypiska vinterkläder.Bilden är tagen 1949 vid Caltexmacken, som låg vid infarten till Storuman i korsningen Lyckselevägen/Stenselevägen. Byggnaden finns kvar idag (2018) och inhyser ett företag inom det elektriska.

Här ser vi Lars-Göran "Lasse i byxkröken" Mattsson i färd med att ragga upp Margareta Mannberg med sin trehjuling. Det ska ju börjas i tid, som man säger och L-G och Margareta var väl ungefäri 4 års åldern när det begav sig.

Lars-Göran Mattssons bröder Ebbe och Rane poserar med sina cyklar framför enbutik i Storuman. Året är 1940. Byggnaden med en tobak- och pappershandel i gatuplanet är nog bekant fördig som brukadebesöka Foto Nilssons butik och atelje vid järnvägsövergången i början av Vallnäsvägen mot campingplatsen. Butiken drevs vid denna tid av Konrad Andersson. Den övertogs på 1950-talet av Solléns Foto för att i slutet av samma årtionde tas över av Carl-Oskar Nilsson, d.v.s. Nilssons Foto.

Här står Ebbe och Rane Mattsson på en för Storuman relativt stor båt vid namn "Turisten" som sedermera blev flottarbåten Stor-Nila. Båten är en av de ångbåtar som gick i reguljärtrafik mellan Storuman och Slussfors. Platsen är ångbåtsbryggan i Storuman. Året är 1940.

I boken "Från Luspen till Storuman - en tidsresa fram till 1970" (ISBN 91-973782-4-0 Lapplands Kulturförlag), kan man läsa följande om ångbåtstrafiken i Storuman:

År 1901 sjösattes den första ångbåten i sjön Storuman. Båten var byggd av Leander Sundberg och Mattias Lindgren. Den hade träskrov och mätte 15-16 meter i längd och var 3,8 meter bred. Ångmaskinen och pannan hämtades i Hällnäs (Degerfors socken) som var den närmaste järnvägsstationen från Storuman. Den transporterades upp med häst och vagn. Båten fick namnet "Bröt-Anund". Det tog nästa en hel dag att gå dom milen från Luspen upp till sjöns övre ända (Slussfors). 1909 bildades "Storumans ångsågs och industri aktiebolag". Den som tecknade firman var J-E Sjöberg.
1917 tillkom en mindre båt som ägdes av Per Karlsson i Strömsund. Det var en motorpråm. Den kallades i folkmun för "Skallerormen".
– För hä var en så´n där motordriven, så hä bara darre te skrove!
På 20-talet kom det fler bolag som bedrev båttrafik för frakt och turister. 1930, när båten "Turisten" (se bild ovan!) gjorde sitt näst sista år i trafik, kostade en resa över hela Storumansjön 4 kr. Vid godstransporter och med högst 12 passagerare, behövdes det inte någon särskild behörighet för att köra båten. Det räckte med eldaren, maskinisten och däckskarlen. Den andra båten som gick i trafik hette "Äran".