INLANDSBANAN STOD KLAR I SIN HELHET 1937 NÄR BANBYGGENA FRÅN NORR OCH SÖDER MÖTTES I KÅBDALIS. DEN 6 AUGUSTI SAMMA ÅR ARRANGERADES INVIGNINGEN I KÅBDALIS OCH MED EN STOR MIDDAGSFEST I AKKATS STRAX NORR OM JOKKMOKK. I STORUMAN HADE JÄRNVÄGSSTATIONEN SMYCKATS I PRAKTFULL GRÖNSKA MED KRANSAR OCH FLAGGOR NÄR INVIGNINGSTÅGET GJORDE ETT STOPP FÖR ATT VÄLKOMNA FESTDELTAGARE OMBORD FÖR RESANS FORTSÄTTNING TILL INVIGNINGSFESTEN.

Detta fotografi är taget vid järnvägen inte långt från övergången till Sågnäset. Rallarna håller på att hämta fyllning för spåret och planen till lokstallarna i Storuman. På bilden ser vi att man använder häst för att dra bort en rotvälta. Från vänster: Okänd, Gustav "Mas-Gustav" Andersson (född 1891) - Per Bengtsson (1914-1994) - Folke Moberg (1898-1982) - Johan Swang - Ernst Andersson - Sven "Räls-Sven" Svensson.

Av folksamlingen att döma, så var intresset stort när inlandsbanan drogs in i Storuman. Killen näst längst till vänster med ryggen mot kameran är Gudmund Sahlman. Mannen med ljus hatt vid takfoten är ingenjören vid S.J.B. (Statens Järnvägsbyggnader) Abraham Johannes Wiklund (1884-1962). Den hatten bär han på många fotografier.

Här ser vi Johan Oskar Moberg hängande i spaken. Mannen längst till höger är "Räls-Sven" Svensson. Värt att notera är att man inte ser en enda barhuvad karl på något av fotografierna. Att vara "Karl för sin hatt" var tydligen på modet på 20-talet.

På denna bild, som kallas SISTA SPIKEN, ser vi Gösta Sahlman, grabben längst till höger. Den som står i järnvägsspåret är Johan Oskar Moberg och till höger om honom ser vi Per Bengtsson, som var far till Ture Bengtsson. Ture var reparatör i lokstallarna i Storuman. Till vänster i bild ser vi en rallare i keps. Det är Holger Johansson, som var far till Anders Johansson, gift med Ida Johansson (Fanberg). En annan rallare kallades Värmlands-Kalle. Han ska också vara med på bilden. Ordningen på mannarna är något oklart.

Lokstallarna i Storuman byggdes år 1923, i samband med att Inlandsbanan öppnades för trafik mellan Storuman och Vilhelmina den 15 november samma år . Anläggningen kom att omfatta ett lokstall med sex platser, ett vattentorn av tegel samt andra nyttobyggnader som kolgård. Lokstallet ligger på bangårdens nordvästra sida och har en vändskiva för att kunna rikta om lok.

Här visar vi en tidig bild på kolbryggan som fanns intill lokstallarna i Storuman. Fotot är taget någon gång mellan 1925 och 1928. Det gick åt ganska många man för att vinscha upp kolvagnen och sedan tippa av kolet i lokets kolmagasin. I början av trettiotalet gjorde man en tillbyggnad på bryggan så att kol och manskap fick "tak över huvudet" vid otjänlig väderlek.

Järnvägsstationen var nybyggd när detta foto togs. Det är tidigare än 1923 och rallarna hade inte hunnit lägga räls ända till Storuman ännu. Fastigheten som syns i bakgrunden till höger är den som så småningom skulle kallas för Viktoriaskolan. Sträckan Vilhelmina - Storuman öppnades för allmän trafik den 15 november 1923.

Detta fotografi, som också gavs ut som vykort, är från tidigt 1950-tal. En pressbyråkiosk fanns ofta i anslutning till järnvägsstationer längs Inlandsbanan och Tvärbanan. Så också i Storuman där man dessutom hade en liten korvkiosk intill så att resenärer kunde få något i magen innan och efter resan.

Lite kuriosa om Pressbyrån:År 1906 gick 59 tidningsutgivare samman för att säkerställa spridningen av det fria ordet och bildade Svenska Pressbyrån. Det är just en sådan tidningskiosk vi ser här, placerad intill stationsbyggnaden. Till en början såldes främst tidningar, men verksamheten breddades med tiden. Bland annat började Pressbyrån tillverka och sälja sin egen pinnglass med namnet. Kanske var det därför som en papperkorg sattes upp nedanför säljluckan – till glädje för både glassätare och ordningsamma stationsbesökare. Under 1970-talet försvann många av de klassiska kioskerna när Pressbyrån omvandlades till moderna butiker. I dag lever arvet vidare i form av en rikstäckande kedja med över 300 butiker runt om i landet.

Här står det tre karlar vid lok L817. Platsen är okänd och fotot är med all sannolikhet tagen före 1950. Bilden har vi fått av Bo Strandman som jobbat som stationskarl vid SJ i Storuman.

Med dagens verktyg i Adobe Photoshop och generativ AI från OpenAI går det att ge gamla, slitna svartvita fotografier ett helt nytt liv. Bilder som en gång varit blekta och skadade kan upplevas som betydligt skarpare, mer levande och till och med färgfotograferade. I exemplet ovan har originalbilden först förbättrats genom noggrann manuell retusch i svartvitt. Därefter har samma fotografi utökats utanför sin ursprungliga bildyta och färglagts med hjälp av generativ AI. Den senare processen innebär att delar av motivet är AI-skapade tolkningar – ett slags visuellt hittepå – baserade på originalets stil, miljö och innehåll.

• 23/5 2008 – Bo Strandman skriver; Enligt Gudmund Sahlman skulle den mellersta personen vara "Putsar-Olle", en lokskötare som såg till loken under nätterna. "Putsar-Olle" hade bl.a. söner i Sorsele på 50-talet. Mannen till vänster kan vara en lokförare, enligt Gudmund. Mannen till höger är okänd. Lok 817 känner vi till i Storuman. Jag har eldat det i trafik.