STORUMAN - EN STOR INLANDSKOMMUN I LANDSKAPET LAPPLAND - VÄSTERBOTTENS LÄN
Du är här: Startsida / Fotoarkiv / Vivi Nilssons bilder | |
|
|
Fotografierna har vi genom Jan Sandgrens försorg fått låna av Vivi
Nilsson, Storuman. Många av
bilderna är fotade av Vivis far, Konrad Pettersson, som under sin levnad
foto- och filmdokumenterade mycket av det som hände i Stensele kommun. Jan Sandgren, vår
eminente faktaforskare från Varberg, har skannat samtliga bilder och gjort
noteringar om de fakta som Vivi berättat. |
|
Använd gärna fotografiernas
bildnummer som referens vid kommunikation. |
|
ÅNGBÅTEN "ÄRAN" |
|
![]() |
|
Här ligger
ångbåten "Äran" kapsejsad vid stranden. Platsen är på Luspsjösidan av Sågnäset, d.v.s. sidan som vetter mot Luspnäset. Det är i
flottningstid och timret som ligger i Luspsjön skall så småningom forslas vidare via Lillån som
har sin forsnacke i ändan av Luspsjön
*).
Ångbåten "Äran", som var byggd 1873 av Lindholmens Varv i
Stockholm, döptes till "Brunnsviken" och den trafikerade Mälaren i
Stockholmsregionen. 1910 såldes den till James Funch i Saltsjöbaden och
fick namnet "Ingarö Strand". Den såldes
därifrån år 1922 till Storumans Trafik AB och hamnade i Storuman samma år eller något år senare.
Den döptes då om till "Äran". Den blev skrotad och upphuggen
1941.
Läs mer om ångbåtstrafiken på Umeälven här! *)
Lillån rinner ut alldeles intill den
plats där Luspens Kraftstation ligger idag! /Red. anm.
SE BILD LILLÅN! |
|
![]() Fotot är ursprungligen ett vykort! |
|
Här ligger
"Äran" förtöjd vid ångbåtsbryggan på Sågnäset i Storuman. Året är 1930. I
bakgrunden ser man de centrala delarna av Storuman. Mitt i bild kan man
skymta Johan Zakrissons gård uppe på backen. |
|
![]() Tillhandahållet av Sveriges Järnvägsmuseum genom Ulrik Almberg. www.samlingsportalen.se |
|
En unik bild
från Östersund där vi ser ångbåtarna "Äran" och "Turisten" lastad på järnvägsvagn med destination
Storuman. Året är 1923. Den som har kunskap i ämnet ångbåtar i Storuman
vet att "Turisten" så småningom byggdes om till en s.k. flottarbåt och
fick namnet "Stor-Nila". |
|
![]() |
|
Här ser vi "Stor-Nila"
på Luspviken i Storuman. Båten byggdes 1891 av Ljunggrens Verkstad och
fick namnet Trossö. Den gick då i trafik vid Karlskrona i Blekinge.
Efter att även ha gått i trafik under namnet Eva i trakten av
Göteborg hamnade den 1923 i Storuman och fick namnet "Turisten". Den blev,
som man ser på fotot ovan, så småningom ombyggd med isbrytarstäv för att
klara decimetertjockt istäcke. År 1944 såldes båten till Umeå
Flottningsförening och byggdes om till en varpbåt för bogsering av timmer.
Den blev då motoriserad med en 100 hk Bolinder tändkulemotor och fick
namnet "Stor-Nila". Under 1970-talet kunde man se båten i Stockholms
skärgård och senare under samma årtionde även i Umeå. |
|
BÄRRENSERIET PÅ SÅGNÄSET |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Bärrenseriet
på Sågnäset, eller Blåbärstorkeriet som det också kallades, byggdes av
Svenska Medicinalväxtföreningen år 1915. Till föreståndare utsågs
möbelsnickaren Carl-Olof Saedén från Boden. Han kom med sin familj till
Luspen *)
när byggnationen var klar 1916. Det var inte bara ortsbor som levererade
blåbär och sedermera också lingon och andra bär till torkeriet.
Hushållningskommissionen gick 1917 ut med ett upprop till arbetslösa
kvinnliga fabriksarbetare i Syd- och Mellansverige om möjligheten att
tjäna pengar på bärplockning i Luspen. Dygnet efter uppropet kom det 10
flickor från Stockholmstrakten med tåg till Dorotea. Inlandsbanan var
under uppbyggnad och det blev för dem att åka med ett materialtåg till
Volgsjöfors. Därefter blev det fotvandring ca. 10 mil till Rönnäs vid
Luspsjön. Flickorna var inkvarterade i Rönnäs och några av dem fick efter
varje bärplockarpass lasta en båt och ro 3½ km till torkeriet på Sågnäset
och sedan tillbaks igen innan det var dags för nattvila. |
|
BLÅBÄRSFLICKOR |
|
Någon gång i
mitten av 1960-talet arrangerades en återträff för de "Blåbärsflickor" som
1917 svarade på uppropet att komma till Lupsen i Stensele socken för att
plocka bär till bärrenseriet. Åtta av dem samlades framför Harald
Erikssons kamera för att förevigas på bild. Vi har inte ännu funnit något
tidningsklipp från denna återträff. Förmodligen är de flesta av damerna
från mellan- eller södra Sverige, men någon kan ha sitt ursprung från våra
nejder. Har du information om detta foto och/eller
om bärrenseriet på Sågnäset vill vi att du hör av dig till redaktionen.
Ingen av damerna är identifierad. |
|
I boken "Hänna
ska vi bo" (ISBN 91-7970-673-8)
utgiven 1989 av Hembygdsbokskommittén i
Storuman, kan man bl.a. läsa följande: |
|
Tack Lars Edlund för att du förärade mig ett exemplar av boken! /Sören Hellqvist |
|
Dan Ståhl från
Storuman hittade reportaget i VK som Harald Eriksson gjorde till
fotografiet ovan. Nedan kan du läsa det i sin helhet. |
|
![]() |
|
"Det är bara blåbärsriset som är sig likt", konstaterade 1917-års
blåbärsflickor samlade kring sina ledare fruarna Eva Berg och Elsa
Fåhraeus till 50-års jubileum i Storuman. |
|
|
|
HÖGSTEDTS SNICKERI |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Carl-Olof
Saedén, som kom från Boden till Luspen 1916, byggde upp ett snickeri på
Sågnäset. Han var ju möbelsnickare i grunden och drev snickeriet
parallellt med jobbet som föreståndare för bärrenseriet som låg på samma
tomt *).
Både snickeriet och bostadshuset som låg intill drabbades av en rejäl
brand någon gång kring 1920. Snickeriet byggdes upp igen. 1924 anställdes
P.E. Högstedt till snickeriet. 1936 tog han över rörelsen och drev det
vidare under namnet Högstedts Snickeri. Hos honom kunde man sedermera
hitta snickareleven Olle Hellgren som då var 13 år. Olle hade tidigare
bott i Vilhelmina. *)
Tomten låg på Strandvägen 37. |
|
NORBERGS GAMLA SNICKERI |
|
![]() |
|
Någon gång
efter 1945 övertogs Högstedts Snickeri av bröderna Hans och Per Norberg.
De hade dessförinnan startat ett snickeri hemma på gården på Tvärgatan i
Storuman. Det är detta snickeri som brinner på fotografiet ovan, som
Konrad Pettersson tagit. Året är 1940.
Fakta hämtat bl.a. från "Storuman från förr", utgiven av Snickarsmedjan
ISBN 978-91-86249-60-1.
|
|
![]() |
|
Snickeriet på Tvärgatan
brann ner till grunden. |
|
RÖBRON |
|
![]() |
|
Denna bro på
Vallnäs kom att kallas för Röbron. En anledning kan vara att broräckena av
trä var rödmålade. Under bron rann det en bäck som mynnade ut i Luspviken.
Före Vattenfalls reglering av Umeälven gick sjön ända in till
Vallnäsvägen. På andra sidan bron fanns det två mindre vattensamlingar där
Stensele kommun ända sedan slutet av 1940-talet sommartid hade två vingklippta
knölsvanar. De hade köpts in från Eksjö i Småland. Den större vattensamlingen fick av den anledningen namnet
"Svandammen".
HÄR KAN DU SE VAR SVANDAMMEN
LÅG!
Redan 1948 köpte kommunen in en gammal tvättstuga av SJ som användes till
vinterförvaring av Svanarna.
SE BILD!
Fåglarna
sköttes inledningsvis av Oskar Mannberg och Bror Hansson men den sysslan
övertogs i samband med badsjöns tillkomst av Axel Svensson från Avasund. Han jobbade som park- och
anläggningsarbetare. Svanarna fick övervintra i SJ´s gamla tvättstuga, som
efter ombyggnad och installation av vattenpool ställdes på Campingområdet
nära pumpstationen. |
|
![]() |
|
Såg är såg
det ut 1956 vid Röbro innan regleringen av Umeälven. Det är lågvatten och
Luspviken går ända in mot Vallnäsvägen. Det större röda huset som syns ute
på Sågnäset är den så kallade "Sågbaracken", som bland annat var
bostad åt de som arbetade vid Sågverket alldeles intill. |
|
UTSIKTEN PÅ STENSELEBERGET |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Utsikten,
eller Skidstugan som den också kallades, byggdes 1943. Det var 15 män från
Storuman som tog initiativ till bygget på Stenseleberget. Det fanns bara
en gångstig uppför berget vilket gjorde att de fick bära upp allt som
behövdes. Bror Granholm och Erik Widén var två av de 15 som jobbade hårt
för att förverkliga Utsikten. Några av de övriga var: Sigfrid Sjödin, Sven
Lönnberg, Gunnar Lönnberg, Folke Svanberg, Erik Bjälmén, Erik Smedman och
Tage Norman. |
|
RÄLSBARACKEN |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
År 1928
köpte IOGT rälsläggarbaracken av SJ. Denna barack, som kom att kallas
"Rälsbaracken", låg vid Röbron, närmare bestämt längs Materialvägen mellan
nuvarande Sibyllagrillen (f.d. Röbrokiosken/Vallnäskiosken) och Blå Vägen. Den kallades
också för "Ungdomslogen" när IOGT hade sin verksamhet förlagd i byggnaden.
Ledare för logen var makarna Stina och Konrad Pettersson, som på fotot
står längst till höger i bakre raden. Fastigheten, som hade två salar och
en liten lägenhet med ett rum och kök, var inledningsvis upptagen med den
verksamhet som IOGT bedrev. Viss skolverksamhet rådde här fram till 1932
då nya Folkskolan stod färdig. Så småningom öppnades Storumans första
bibliotek i ett hörn i en av salarna. Detta var dock i mycket liten skala.
I barackens lägenhet på ett rum och kök drev sömmerskan Stina Pettersson
en syateljé.
(Se foton längre ner!
Red.anm!) Hon
utbildade även sömmerskeelever, en verksamhet som hon så småningom
flyttade till sin och sin make Konrads bostad längre upp på Materialvägen.
Fakta hämtat bl.a. från "Storuman från förr", utgiven av Snickarsmedjan
ISBN 978-91-86249-60-1. |
|
Rälsbaracken på 1930-talet |
|
![]() |
|
Här är ett
fotografi taget av Axel Torger. Året är 1931. Från vänster ser vi Tilda Jonsson, Elina Torger och Kristina Pettersson i syateljén som var förlagd i en av
Rälsbarackens salar. Som synes var det Singer symaskiner som gällde i
början av 1930-talet. |
|
![]() |
|
Ytterligare
ett foto av Axel Torger taget vid samma tillfälle som bilden ovan. Från
vänster ser vi Kristina Petterson, Elina Torger och Tilda Jonsson i
syateljén. |
|
![]() |
|
Här ser vi samma rum som på bilderna ovan, men utan symaskiner. På väggen hänger det två tavlor som berättar att lokalen även används av medlemmar i Good Templar. SE TAVLAN! |
|
TEATERGRUPP |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Här spelas
det teater. Året är 1931 eller något år senare. Den piprökande mannen
bakom i mitten är Konrad Pettersson. Vi ser också jägmästare Grenholm i
mustasch bak till vänster. Mannen som står längst till höger i bild är
affärsmannen Georg Stenvall. Damen sittande i mitten längst fram är fru
Inga Collert. Hennes make Edvin Collert verkade som provinsialläkare i
Stensele kommun åren 1928-1948. Vi ser också en glasögonbärande man i vit
dress i bakre raden. Det är skånskfödde Torsten Arvastsson, som blev
stationerad som posttjänsteman i Storuman den 22 oktober 1930. Vid sidan
av sitt jobb för Postverket var han revisor för Storumans Municip. Han
gift sig 1933 med Anna-Lisa Eldborn. Året efter föddes sonen Jan-Erik, som
sedermera blev journalist och författare. Familjen Arvastsson blev kvar i
Storuman till 1947 då Torsten förflyttades till Arvidsjaur och året efter
vidare till Kalix. |
|
CLARÉUS HUS PÅ MATERIALVÄGEN |
|
![]() |
|
På 1920-talet ropades detta hus in på auktion av Folke Hopstadius. 1934 övergick ägandet till Konrad Pettersson som köpte det som bostad till sin familj. Vi vet inte vilka människor det är som står framför den okände fotografen. Har du kompletterande uppgifter är du välkommen att höra av dig till redaktionen. Huset står på den tomt som idag är Materialvägen 9 (se nästa bild!). |
|
DELFÖRSTORING 1 DELFÖRSTORING 2 DELFÖRSTORING 3 | |
Gunnar
Bränström, bördig från Storuman, har identifierat sin farmor på fotot
(DELFÖRSTORING 2) och skriver följande: |
|
CLARÉUS KÖR EN CLETRAC BANDTRAKTOR FRÅN 1921 |
|
![]() |
|
Fotot ovan har vi fått av Jan Sandgren, Varberg. Det är en avfotografering
av ett fotografi som tillhört Folke Moberg, far till Göte Moberg,
bilplåtslagare på Vallnäs i Storuman. Mannen som kör bandtraktorn är herr Claréus, som enligt vad vi erfar, var den som byggde fastigheten som beskrivs i texten under fotot på byggnaden. |
![]() Del av fotografiet ovan! |
![]() |
|
Materialvägen 9 i
Storuman. Här bodde Konrad Pettersson med sin familj från 1934 och många
år framöver. |
|
RUDOLF SJÖBERGS FASTIGHET |
|
![]() |
|
Året är
1937. Rudolf Sjöberg bygger nytt på Skolgatan. Detta är den första byggnad
i Storuman som fick tegelfasad. Fastigheten finns kvar än i dag (2018),
men det finns ett kommunalt rivningsbeslut* eftersom man upptäckt att
byggnaden har kraftiga mögelskador i bjälklag och att det finns planer på
att bygga ett nytt hyreshus på samma plats. Många
förknippar denna fastighet med huset där Sundsvallsbanken hade sitt kontor
från 1960.
Se fotot nedanför! Adressen är Skolgatan 24 i korsningen med Zakrisvägen. |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Enligt Vivi
Nilsson skall detta vara det arbetslag som byggde upp Rudolf Sjöbergs
fastighet på Skolgatan. Året är 1937. Fotot är taget i backen strax
ovanför bygget på Skolgatan. Den fastighet man ser i bakgrunden finns kvar
på samma ställe än i dag. Zakrisgården, den mindre byggnad som syns till
höger om flaggstången byggdes 1827 och har tillhört samma fastighet trots
många ägarbyten genom åren. Adressen idag är Zakrisvägen 6. Den ursprunglige ägaren bör ha varit Carl Nathanaelsson från Bjursele, som redan 1797 kom till Luspen. Av tre
nybyggen som fanns 1805 ägde Carl Nathanaelsson två och denna fastighet
bör ha varit en av dem. Den som givit namn åt Zakrisgården är med all
sannolikhet Johan Zakrisson (född 1853) som ägde fastigheten under andra
halvan av 1800-talet. I mantalskrivningslängden från 1890 kan man se att
Johan Zakrisson egentligen heter Johannes Zakariasson.
SE BILD ZAKRISGÅRDEN IDAG! |
|
![]() |
|
Ett
fotografi från februari 1961. Sundsvallbanken flyttade in i Rudolf
Sjöbergs fastighet 1960. Vi vet inte vilket år banken lade ner sin
verksamhet i Storuman men 1986 gick Sundsvallsbanken ihop med
Uplandsbanken och bildade Nordbanken, det som fyra år senare blev statliga
PK-banken som idag är en del i Nordea. (Källa: Wikipedia). |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Här är ett
gammalt fotografi som visar Skolgatan i riktning norrut mot järnvägsövergången.
Till höger ligger Rudolf Sjöbergs fastighet som vid fotots tillkomst
inhyste Agda Sjöbergs Modeaffär. |
|
![]() |
|
Interiör från Agda Sjöbergs
Modeaffär på Skolgatan. Den som skulle köpa trådrullar kunde handla
Giitermann´s Sysilke.
SE BILD! En
sådan dispenser auktionerades ut av Bukowskis Market 2013 och gick för
2610 kr. Lådan är tillverkad av
Mjölby
Intarsia. |
|
![]() |
|
Julskyltning
på Agda Sjöbergs Modeaffär på Skolgatan. "Julen nalkas med stora steg!" är
budskapet som ges i skyltfönstret. En uppsatt skylt till vänster förkunnar
att tandläkare Emanuel Påhlman (1887-1957) hade sin praktik i denna
fastighet. Han flyttade sedermera sin praktik till Stockholm. |
|
FOLKSKOLAN |
|
![]() |
|
Året är 1932 och den nya Folkskolan byggs i Storuman. Den kom så småningom att kallas för Centralskolan och revs någon gång i slutet av 1970-talet för att ge plats åt en ny fastighet för Konsums räkning. Hela byggnaden uppfördes tydligen med "handkraft". Inte en maskin i sikte. Vivi Nilsson tror sig komma ihåg att Erik Rådström, Aron Jönsson och Konrad Pettersson basade för bygget. |
|
Här kan du läsa mer om skolverksamheten och dess utveckling i Stensele kommun. |
|
GYMNASTIKFLICKOR |
|
![]() |
|
I
folkskolans gymnastiksal övade dessa flickor gymnastiska unisona rörelser.
Ledaren, som står i mitten vänd mot fotografen, heter Vera Arvén. Året är
ca. 1936 och de påminner en del om IDLA Flickorna, som redan på 1940-talet
blev populära med sina synkroniserade gymnastikuppvisningar med boll.
Flickan längst till vänster med ryggen mot kameran heter Torborg
Sundström. Flickan framför henne heter Anna-Stina Johansson (gift
Sahlman). |
|
SJUKSTUGAN I STENSELE |
|
![]() |
|
Sjukstugan i
Stensele byggdes 1937. Den gamla sjukstugan fick efter det tjänstgöra som
epidemisjukstuga. Provinsialläkare Edvin Collert, som tjänstgjort som
provinsialläkare i Stensele sedan 1928, fick därmed större resurser. Det
var inte helt ovanligt att det vid denna tid gjordes relativt komplicerade
kirurgiska ingrepp på Stensele Sjukstuga. Lycksele lasarett öppnade inte
förrän 1962. Det var med andra ord Umeå Lasarett som gällde när man
behövde mer kunskap och resurser än vad som fanns i Stensele. |
|
HUSMODERSFÖRENINGEN |
|
![]() |
|
Storumans
Husmodersförening bildades den 29 januari 1939. Föreningen var redan från
starten samhällsengagerad. Man lade sig i samhällsutvecklingen och
påverkade beslutsfattare på olika nivåer inom kommunalpolitiken, Storumans
Municip och Stensele Församling. Husmodersföreningen var helt opolitisk. |
|
GAMMAL FASTIGHET |
|
![]() |
|
Denna stora
fastighet låg i hörnet Stenselevägen/Järnvägsgatan, på samma plats där
Georges Livs och Yngvessons Audio & Video en gång i tiden låg. Året är okänt och det se ut att vara en
rejäl snövinter i Storuman. Vi har ingen aning vem mannen med hund på
bilden är. |
|
LINDSTRÖMS CYKEL & SPORT |
|
![]() |
|
1934 startades den första sportaffären i Storuman av Hjalmar Johansson. Adressen var Skolgatan 16. Butiken såldes vidare till Gottfrid Johansson, som drev "Gottes Cykel & Sport fram till 1946 då Axel Lindström köpte rörelsen av honom. Affärsrörelsen utvidgades så småningom till att även saluföra motorcyklar och bilar. Fotografiet, som är taget ca. 1948, visar interiören i Axel Lindströms butik. Som synes är det Monark som är det stora svenska cykelmärket. Sparkstöttingar var populära redan på 1940-talet.
Fakta hämtat bl.a. från "Storuman från förr", utgiven av Snickarsmedjan
ISBN 978-91-86249-60-1.
|
|
![]() |
|
Här är ett
fotografi som vi fått låna av Barbro Lindström. Bakom disken står Sigfrid
Eriksson, som i många år jobbade för Axel Lindström. Sedermera kunde vi se
Sten-Elis Wiklund och Kurt-Lennart Johansson som säljare i butiken. En
brand 1976 gjorde att affärsrörelsen så småningom lades ned.
Verkstadsdelen, som drevs vidare efter branden, övertogs kort därefter av
Hans Evertsson, som flyttade den till
hantverkshuset på industriområdet vid Storhälla. |
|
![]() |
|
Här ser vi
ett foto taget från Cityhuset i riktning mot torget. Lindströms Sportaffär
tronar mitt i bild och bilverkstaden ser vi till höger. Fotot är från
mitten av 1960-talet. |
|
MANNBERGS CAFÉ OCH BAGERI |
|
![]() |
|
År 1944 tog
Oskar och Sonja Mannberg över en café och bagerirörelse på Stenselevägen.
Fotografiet ovan är från 1948 och visar en interiör från det café som
drevs i anslutning till bageriet. Mannbergs limpa, som inledningsvis
gräddades i en vedeldad ugn, blev vida omtalad. Detta café kom att kallas
"Kringlan", kanske beroende på att det under en tid hängde en reklamskylt
på utsidan av fastigheten med en avbildad kringla (som är ett bakverk i
form av en åtta eller en ring). En del av möblemanget som syns på fotot
hamnade så småningom på Safarigården, den ungdomsgård som Storumans
ungdomar själva byggde upp i gamla konsumfastigheten på Bondevägen 4 på
Vallnäs.
SE BILD! |
|
![]() |
|
Här är ett
fotografi från 1948 som visar kassan och sortimentet i Mannbergs Café på
Stenselevägen. Det fanns givetvis godis i lösvikt. Det var inte ovanligt
på denna tid att man fick sitt godis i en pappersstrut. Cigaretter,
cigarrer och tobak fanns också i sortimentet. |
|
![]() |
|
När HSB´s
fastigheter på Lyckselevägen (sedermera Blå Vägen) byggdes färdigt vintern
1962/63 flyttade Oskar och Sonja Mannberg sin bageriverksamhet till denna
fastighet i korsningen Stationsgatan. Bageriet låg i bottenvåningen och
caféverksamheten öppnades i mellanplanet. Paret Mannberg flyttade in i
lägenheten på övervåningen. Västerbottens Kuriren hyrde in sig i ett av
rummen på nedre plan. |
|
![]() |
|
Mannbergs
Konditori som det såg ut i mitten av 1960-talet. För de fikasugna fanns
det alltid massor av bakverk att välja mellan. Cafédelen låg i den inre
lokalen. Se nästa bild! |
|
![]() |
|
Mannbergs
Café som det såg ut i mitten av 1960-talet. Givetvis fanns det en jukebox
fylld med de dåtidens populära låtar. Det ligger en sedel med valören 10
kronor på bordet i förgrunden. Den motsvarar i dagens penningvärde ca. 94
kronor. Det räckte gott och väl till en fika för två och det blev skapligt med pengar
tillbaka. |
|
CONRAD ANDERSSONS PAPPERSHANDEL |
|
![]() |
|
Interiör
från Conrad Anderssons Pappershandel. Den låg på Vallnäsvägen 2 korsningen
Nygatan, d.v.s. samma fastighet där Solléns Foto (1954-1959) och sedermera
Nilssons Foto (1959-2002) höll till. Fotot är från 1948. Fastigheten, med
affärslokal och bostad, lät Conrad Andersson bygga 1931. Samma år startade
han papperhandeln. Ganska snart utökade han sitt sortiment med tobak,
tidningar och en stor mängd diversevaror. Conrad Andersson startade även
upp ett litet tryckeri i en mindre byggnad på samma tomtområde vid
Nygatan. Det tryckeriet köptes så småningom upp av Bror Hansson som byggde
nytt på Lyckselevägen ovanför Kommunala Mellanskolan (sedermera Realskolan
och numera Luspengymnasiet). |
|
![]() Fotografen är okänd! |
|
Här är ett
foto vid fått låna av Lars-Göran Mattsson från Avesta. Hans bröder Ebbe
(till vänster) och Rane poserar med sina cyklar framför Conrad Anderssons
Pappershandel. Är deras byxor uppvikta för att inte tyget skall fastna i
cykelkedjan eller var det kanske detta byxmode som gällde 1940 då
fotografiet togs? |
|
SLAKTERI OCH BUTIK PÅ NYGATAN |
|
![]() |
|
Denna
fastighet på Nygatan byggdes 1919 av en herre vid namn Johansson,
förnamnet okänt. Han kom till Storuman från Örnsköldsvik. Han och hans
familj bodde inledningsvis i Stensele men flyttade till Storuman och
lägenheten på övervåningen när bygget var klart. Johansson öppnade en
butik i nedre planet där han sålde varor från det rökeri och det slakteri
han byggt upp i anslutning till fastigheten. Han sålde även mjölk som han
fick levererat i 50 liters krukor per järnväg från Vilhelmina Mejeri. Så
småningom hyrdes fastigheten ut till Axel Jacobsson från Ramsele som då
öppnar sin första livsmedelsbutik i Storuman. 1931 köper
han en lanthandel på Vallnäsvägen av Georg Lindkvist och öppnar Vallnäs
Livs som senare blev Vallnäs Diversehandel när sortimentet utökas med
bensin och järnvaror. (Se nästa bild!) |
|
![]() |
|
Vallnäs
Diversehandel som den såg ut i början av 1930-talet. Den var belägen på
samma plats där Maltes Livs, Vivo och Vallnäs Livs en gång huserat.
Fastigheten, som så småningom byggdes om rejält, har adressen Vallnäsvägen
13. Idag består den av enbart lägenheter. |
|
![]() |
|
Här ser vi
Axel Jacobsson bakom disken i sin nyöppnade livsmedelsbutik på
Vallnäsvägen. En hållare med inslagspapper, en våg och en kaffekvarn
trängs på affärsdisken. |
|
FOLKPARKEN I STORUMAN |
|
![]() |
|
Folkparken i
Storuman låg på det område där Umluspens Kraftstation ligger och Statens
Vattenfallsverk, numera Vattenfall AB, har sina verkstäder, d.v.s. vid
Luspen.
SE KARTA!
Marken köptes upp av föreningen Folkets Park som bildats den 3 juli 1932.
Förutom dansbana och serveringshall med kök byggdes även en huslänga med
försäljningsstånd och skjutbana för luftgevär. På fotografiet från 1936
ser man just denna huslänga. Till vänster om denna syns dansbanan. Luspen kommer från det samiska ordet Luspie, som betyder
utlopp från sjö |
|
![]() |
|
Denna
byggnad på folkparksområdet användes förmodligen året om. Den kan bland
annat ha använts som klubbstuga för idrottsklubben och andra föreningar.
Vintertid satte man in dörrar och fönster på utbyggnaden (Se nästa bild!).
Flickorna på bilden är inte identifierade! |
|
Foto ur UVF´s arkiv! Foto ur UVF´s fotoarkiv!
|
|
Här
ser vi festområdet på Folkparken i Storuman. Bortom dansbanan ligger
utescenen där många av dåtidens stora artister uppträdde. Det sägs att
Carl Jularbo och hans orkester spelade upp till dans på dansbanan och då
kan man gissa att det var trångt både på dansgolv och utanför. Kurt Hamre
berättar i boken "Storuman från förr" om en annan populär orkester
som ofta spelade upp till dans på Storumans Folkpark. Orkestern hette "The
Blue Boys" och orkesterledare var Clas Edor Brander. Han spelade dragspel
och sjöng. De andra orkestermedlemmarna var Arne Persson som spelade
gitarr, Peller Westergren på kontrabas, Erland Andersson som spelade
saxofon och trumpet samt vår eminente bagare och fotbollspelare Allan
Lindkvist som trakterade trummorna. De kan nämnas i sammanhanget att de
dansande paren fick köpa dansbiljetter. De kostade 10 öre per dans men
höjdes så småningom till 25 öre när dansorkestrarna som drog folk höjde
sina gager. |
|
Roland Nilsson på företaget Linjalen Tre.Noll fick för några år
sedan in en upphittad POLETT som ursprungligen användes vid Folkparken i Storuman. Den är gjord i
mässing och polettens budskapet är solklart: - Varsågod, en kopp kaffe!
SE BILD!
Du som har information om denna polett får gärna
höra av dig till
redaktionen och berätta mer! |
|
![]() |
|
Dansbanan i
närbild. Den trästolpe i mitten som håller uppe taket var nog mest i vägen
för dansparen när de svängde sina lurviga över dansgolvet. Den observante
ser två fönster på en fastighet genom dansbanans vänstra del. Undrar
vilket hus på Sågnäset det är? |
|
![]() |
|
Storumans Manskör bildades 1940 på initiativ av Albin Lundström som också
blev ordförande i styrelsen. Övriga medlemmar bestod av ordförande vice
ordförande Hjalmar Wallin, sekreterare Herman Lindholm, skattmästare
Gottfrid Sjöberg, ledamot Oskar Mannberg. till dirigent valdes Hjalmar
Wallin. |
|
![]() |
|
Här ser vi utescenen fotad
vid ett annat tillfälle. |
|
![]() |
|
Denna bild
är inte något fotografiskt mästerverk men har ändå sin självklara plats i
länken. Det är midsommar och i väntan på att festligheterna skall börja
sitter de som jobbat hela förmiddagen med arrangemanget och tar igen sig
med en fika utanför dansbanan. |
|
![]() |
|
Det här är brunnen som fanns
i anslutning till Folkparken. |
|
![]() |
|
Varför detta
foto togs vid Folkparken vet vi inte, men dessa sju herrar har säkert en
koppling till nybyggnation och/eller upprustning av de byggnader som fanns
på området. Från vänster ser vi: Konrad Pettersson (bygg), Ferdinand
Nilsson (målare), Gotthard Viklund (sågverksägare), Calle Tillstrand
(signalreparatör vid SJ), Amon Jonsson (bygg), Allan Eriksson (caféägare
och bagare) och Lambert Jonsson (banarbetare). |
|
![]() |
|
Vi avslutar
Vivi Nilssons fotosida med en bild på de tre utedass som fanns
tillgängliga på Folkparken. Till höger syns en del av ett trästaket. Man
tog nog inte entré vid danstillställningarna utan fick inkomster genom att
sälja dansbiljetter. Pilkastning, luftgevärsskytte och försäljning av
kaffe med dopp gav nog också en slant i kassan. |
|